3-åring som hamnar i konflikt med andra barn

Dags för en läsarfråga igen och denna gång om en 3,5-åring som hamnar i konflikter när hen leker med andra barn - något jag är övertygad att de flesta av oss kan känna igen. Frågeställaren har som vanligt fått ett personligt svar och här i bloggen skriver jag ett svar som är mer utförligt för att det ska passa fler. Jag har fått ok på att ha med frågan här. Tack till dig som ställde frågan för det!

Först frågan, sen lite fakta om barnets utveckling i den här åldern och till sist kommer ett gäng tips!

"Hej! Har du tips på hur jag hjälper min 3,5 åring när hon hamnar i konflikter med andra barn. Vi har haft hem barn på besök och då låter vi dem leka, men så hörs bråk och gråt från rummet och man undrar vad som står på. ”Jag vill ha den” och krokodiltårar. Hur hjälper jag mitt barn bäst i en sådan situation? För någonstans inom mig vill jag att hon ska ha rätten att bestämma över sina egna saker om det är något som är viktigt för henne att inte låna ut. Men det är ju lika viktigt att hon lär sig att man lånar och leker med saker och samsas om. Det är så lätt som förälder att gå in och styra upp, men oftast har vi ju ingen aning om vem som hade saken först? Så himla svårt och veta vad som är bäst utan att trycka ner ens egna barn och deras ”nej” o önskemål."

Vi vet sällan exakt vad som har hänt Om man tar det från början - ur förälderns perspektiv - så är det precis som frågeställaren säger, att vi sällan vet exakt vad som har hänt när små kompisar eller syskon ryker ihop. Det sätter fingret på en av orsakerna till att det blir lite svårt att veta vad vi ska göra när vi går in i till barnen och möts av tårar och frustration. Vem har sagt vad? Vad hände precis före det att någon blev arg eller ledsen? Vems tur var det? Vad handlar allting om - egentligen?

Hör dig för och visa barnen att du vill förstå vad som hänt och hjälpa till. Även om det är svårt för små barn att alltid själva förstå och kunna förklara med ord, visar du dem att du är intresserad, att barnen blir lyssnade på, att barnen får säga sin sak och göra sin röst hörd. Det är superviktigt för barnen att få med sig.

3,5-åringen och förmågan att ta andras perspektiv Barn i den här åldern har svårt att ta andras perspektiv. Vid 3 - 5 års ålder (forskningen säger lite olika här) utvecklas mentaliseringsförmågan, eller "Theory of mind" som det också kallas. Det handlar om förmågan att förstå att andra människor kan känna något annat än du känner, att de kan tänka tankar som du inte känner till att de tänker - och att de i sin tur inte vet vad du tänker och känner. Det handlar kort och gott om att kunna se sig själv utifrån och andra inifrån och att kunna ta andras perspektiv.

Det här är alldeles nytt för små barn och det hänger ihop med utvecklingen i den främre delen av barnets hjärna, som ännu är mycket omogen. Dessutom har små barn inte utvecklat förmågan att hämma impulser fullt ut - det klarar ju inte vuxna heller alltid - och det gör det hela lite svårare när små barn ska leka tillsammans.

"Jag vill ha den!" - 3,5 åringen och att vänta på sin tur Just för frågeställarens barn vet vi inte vad "Jag vill ha den" står för. Är det att kompisen tagit leksaken från barnet? Är det barnet som har svårt att förstå att hen inte kan ta leksaken när kompisen har den och att kompisen då försvarar sin lek? Är det svårt för barnet att vänta på sin tur? Eller kan det vara så att barnet - precis som frågeställaren pratar om - är extra rädd om en grej som kompisen just nu leker med och därför uttrycker "Jag vill ha den" .

Barn i den här åldern (och senare också för den delen) har svårt att tänka långsiktigt, uppfatta tid och förstå att något ska hända om en stund. För oss vuxna kan det vara så självklart att barnen ska få leka med en viss leksak om en liten stund och att de ska vänta på sin tur. För barnet kan det däremot vara jättesvårt att greppa. Då är det inte så konstigt att det blir protester.

5 tips för att hjälpa barnet 1. Bekräfta och hjälp barnet att förstå och hantera känslorna Bekräfta barnet genom att exempelvis säga: "Jag förstår att du vill leka med den här." Vänd dig till nästa barn. "Och jag förstår att du vill leka med den här du med." Då visar du att du ser dem båda.

Ser du att barnet är ledsen eller arg, sätt ord på det genom att exempelvis säga "Jag ser att du är ledsen" eller "Jag ser att du är arg" . Med tiden kan barnen också få ett mer nyanserat språk för känslor, för det är ju skillnad på att vara arg, irriterad, frustrerad, besviken osv.. även om det kan se ut på samma sätt.

Forskning visar att när vi får ord för känslor får vi lättare för att förstå oss själva och våra känslor, lättare att reglera känslorna och att kunna kommunicera dem till andra så att andra kan förstå vad som händer i oss. Att ha ord för känslor underlättar när vi hamnar i konflikter och kan förstås också förebygga konflikterna.

2. Så kan du förbereda barnet innan kompisarna kommer Prata om att låna ut leksaker redan innan kompisarna kommer (det här är förstås svårt för en 3,5 åring men man kan introducera tänket). Berätta gärna också att kompisar brukar leka med varandras leksaker när man hälsar på hos någon och att ditt barn får låna av andra när ni är hos kompisar. På så sätt kan vi förbereda dem på det som snart ska hända.

Om du märker att ditt barn har svårt att låna ut vissa saker, fråga gärna om det finns något som känns extra viktigt för hen, något barnet vill lägga undan innan kompisen kommer? Man kan se lite olika på detta, men jag tänker att gränsen sätter man själv så att det känns bra för en själv.

3. Att leka tillsammans kan kräva kreativa lösningar Generellt sett behöver små barn mycket hjälp av vuxna för att hantera och reda ut konflikter och komma på kreativa lösningar.

Barn som är nära varandra i ålder bråkar generellt sett mer eftersom de kan ha liknande intressen. Nu kanske det blir lite överkurs här, men när barn ryker ihop om leksaker brukar man tala om "instrumentella bråk" och "sociala bråk". Instrumentella bråk handlar om själva leksaken och att det just då är samma leksak som barnen vill ha. Sociala bråk kan handla om något annat än den specifika leksaken. De sociala bråken kan istället handla om att barnen vill ha samma sak, oavsett vad det är för grej som barnet leker med.

Här kan lite kreativitet vara till hjälp! Ge gärna barnen förslag på lösningar när de vill ha samma leksak. Kanske de kan hitta på en ny lek där båda kan leka med leksaken? Kanske man kan addera saker in i leken och utveckla leken till något nytt där fokus flyttas från just den specifika leksaken? Bygger barnen koja och vill bygga på olika sätt kan man som förälder visa hur man kan bygga ut kojan och skapa olika delar av den, där barnen får bestämma lite mer över utformningen på de olika delarna.

Ge förslag på lösningar och se hur de landar. Använd din kreativitet och hjälp barnen igång med sin. Det brukar bli lättare ju äldre barnen blir.

4. Öva turtagning och att vänta på sin tur Konflikter mellan barn kan handla om en rad olika saker. Märker du att ditt barn har svårt med turtagning kan ni öva på det. Det kan ni exempelvis göra genom att lägga pussel tillsammans och komma överens om att ni ska lägga en bit var och på så sätt turas om. Då kan du som förälder vara en bra förebild och guida ditt barn i hur turtagningen funkar.

Man kan också rulla boll till varandra (ett superbra sätt att öva turtagning och socialt samspel även med de allra yngsta).

I det här ingår det ju också att hämma impulser och vänta. Om ni övar turtagning och att vänta på sin tur, tänk på att inte låta det gå så lång tid tills det är barnets tur utan låt "utmaningen" bli så pass kort eller lång att barnet klarar det och finner glädjen i att leka tillsammans och att ni turas om.

5. Lästips

Max bil - I den här boken möter vi Max när han leker med sin bil och får sällskap av kompisen Lisa. Lisa vill också leka med bilen. Men det vill inte Max! Barnen blir osams och Max mamma kommer för att hjälpa till. Den här boken illustrerar verkligen vad som kan hända när två barn vill leka med samma sak och man måste hitta en lösning. Ytterligare en aspekt är att man kan prata med sitt barn om att kompisar, som tycker om varandra, kan bli osams men sams igen.

Alla tre vill leka två - I den här boken möter vi Valle, Ester och Idde. Två av barnens lek avbryts av att ytterligare en vill vara med. De får då omforma och hitta nya former för leken så att alla tre kan vara med. Boken visar vad som kan hända när tre barn ska leka tillsammans, samsas och när man måste förhålla sig till dynamiken som blir i en grupp.

Fler läsarfrågor hittar du här

Hoppas du fick med dig lite tips och tankar på hur vi kan hjälpa våra små kottar när de ryker ihop