Men hur mår du?! Du blundar ju!

- Hej... hur mår du?? Är du okej?

- Ehm.. ja.. tack!

- Men.. du blundar ju!?

- Ehm, ja.. det är skönt?

- Säkert? Du är inte yr?

- Ne, jag tyckte det var skönt att bara sitta en stund.

- Säkert?

- Yes. Tack.

- Hmm.. Okej..

Jag tog andra dosen av covid-vaccinet häromdagen. Sen ska man ju sitta 15 minuter efteråt. "Skönt ändå" tänkte jag. Så jag satte mig där och blundade en stund. Att bara sitta rakt upp och ner på en stol i tystnad kommer annars högt upp på listan över ovanligheter.

Och det var ovanligt upptäckte jag. För alla i gympasalen satt med sina mobiler, precis som sist jag var där för att ta första dosen. Det kanske är ovanligt att sitta och blunda nu för tiden? Jättesnällt och bra att de kollade att jag mådde bra, förstås. De ska ju ha koll på oss som sitter där och väntar efter att ha fått vaccinet. Men det slog mig ändå att de behövde ställa kontrollfrågor eftersom jag ju blundade och att de såg så frågande ut över att jag bara satt där. Det är väl kanon att blunda och höra sina egna tankar för en gångs skull, när man ska sitta på en stol i en gympasal i 15 minuter.

Det kanske borde vara något att införa som obligatoriskt vid fler tillfällen. Tvångssittning. Säkert superbra för folkhälsan det med. Nu är jag färdigvaccinerad men jag ska nog ta och återta det jag övade på när jag gick i KBT. Sitta ner. Tyst. Inte göra något. Höra vad jag tänker. Känna hur det känns i kroppen en stund. 15 min. Det var skönt. Tack för vaccinet och tystnaden!