Härvaro, närvaro och "Finns i sjön!"

Disken stod i köket. Den eviga tvätthögen kunde ha kallat. Istället satte jag mig en stund med H som frågade om vi kunde spela spel.

Jag får emellanåt påminna mig om att verkligen vara härvarande (bättre ord än närvarande, va?). Ni vet när man verkligen verkligen ser barnen. Är med dom. Lyssnar ordentligt. Tar in allt som händer.

Nu skulle jag ljuga om jag sa att jag kunde vara det varje sekund eftersom yngsta lekte med kompis på övervåningen. Och när man är sisådär 4 år brukar det kunna innefatta ett och annat bus. Alltså - ett vuxet öra vänt upp mot övervåningen.

Men ändå. Vi spelade "Finns i sjön" och kära nån vad jag njöt! Det var så värdefullt att ta en stund av bara hon och jag. Att låta min popcorn-hjärna, som lätt producerar många tankar samtidigt, få vila en stund och istället fokusera på hennes glada blick med lysande ögon när hon vann mot sin ömme moder.

Fint också att hitta något vi kan göra tillsammans. Det är kvalitetstid, det!

Har du någon stund att dela med dig av, när du var riktigt härvarande med ditt eller dina barn?