Som föräldrar vill vi förstås skicka med våra barn en massa saker för att vardagen ska funka och för att de ska klara sig bra senare i livet när de ska stå på egna ben. Men det blir lätt gör si, gör så, inte så, nej nej nej, inte så. Städa rummet nu. Men jag har ju sagt att du måste plocka undan efter dig! Gå inte dit. Hoppa inte i soffan har jag ju sagt! Plocka upp efter dig. Men du måste sitta still på stolen! Ät upp maten. Slå inte din lillebror!! Osv osv osv.. Tjat och tillsägelser är aldrig kul för någon men ibland kan det kännas som att tjatet är det enda som funkar. Eller att inte ens tjatandet funkar, men att tjatet kommer ändå - för vad ska man annars göra? Vad skulle hända om vi inte tjatade? Om vi inte sa till? Om vi inte påminde? Känslan av maktlöshet och av att inte räcka till kan bli total. Tjatet dränerar och kan leda till känslor av misslyckanden hos både barn och förälder - när vi egentligen vill vara peppande och hjälpa våra barn att lyckas. Barn som inte lyssnar - Varför gör barnen inte som vi säger åt dom? Att det inte alltid blir som vi som föräldrar har tänkt oss, och att vi upplever att barnen inte lyssnar, kan bero på många olika saker. Att barnen är trötta, att kraven är för höga, att de är inne i leken och "glömmer av" vad du har sagt ska gälla, att barnen inte förstår varför något ska göras.. Listan kan göras lång och ser olika ut för olika barn. Det är ingen idé att jämföra olika barn för mycket, inte ens om de är i samma ålder. Utgå från just ditt barn och er situation. Barn är olika och utvecklas i olika takt. Därför kan man behöva sänka kraven och idén om vad som ska funka, oavsett vad andra kanske kan tycka och tänka om det eller hur mycket vi själva än skulle vilja att våra barn klarade något vi ber dem om. Barn som "exploderar" En del barn kan ha svårare att bryta tankebanor och vara mindre flexibla i sitt sätt att tänka och agera. Det kan också handla om mycket viljestarka barn som lättare "exploderar" och där frustrationen kommer som ett brev på posten. Det finns inget rätt och fel i det, bara ett faktum att vi människor är olika och att vi som föräldrar behöver utgå från just våra barn för att just de ska utvecklas och stärkas utifrån sina förutsättningar. För de här barnen kan tillsägelserna bli många och upplevas svåra och utmanande för både barn och förälder. Det kan ta hårt på självkänslan att inte lyckas. Det kan därför vara extra noga att tänka igenom vilka krav som är rimliga att ställa där barnet befinner sig just nu, för att barnet ska utvecklas och för att vi som familj ska må bra. Förutom att det kan vara bra att "gå tillbaka till ritbordet" och fundera på varför något inte funkar (som vi först tänkt oss), vill jag också tipsa om ABC-metoden. ABC-metoden Vi som är föräldrar idag har säkert mött tankesättet att "barn minsann ska lyda" oavsett vad vi säger. Men här vill jag tänka att de snarare ska växa och utvecklas, än att blint lyda. En del saker är viktigare än andra. Att barn har bälte på sig i bilen är en sån sak som vi inte kan förhandla om. Att barnet vill ha en tröja med en fläck på är inte lika viktigt. Testa att dela in situationer och beteenden i kategorierna A, B och C och se hur vardagen kan underlättas och vad barnen lär sig av det längs vägen. A-kategorin Till den här kategorin hör saker som vi föräldrar inte kan förhandla om. Situationer och beteenden som hamnar i den här kategorin är riktigt viktiga. Det är helt enkelt saker vi måste driva igenom. Dit hör exempelvis - att ha bälte på sig i bilen - att inte springa på parkeringen - inte simma på djupt vatten - slåss. Hur det ska gå till är ett eget inlägg, men att vi håller fast vid saker i den här kategorin står vi fast vid. B-kategorin I den här kategorin hamnar situationer och beteende där barn och förälder kan klura ut lösningar tillsammans. Det kan handla om att - att få springa av sig energi, men välja en plats och ett sätt att göra det på - att en vill lyssna på musik och den andra inte vill och att vi kanske måste ha musiken i ett särskilt rum eller att den som vill lyssna får använda hörlurar? - matsituationer. Exempelvis om barnet har svårt att sitta still kan vi komma överens om en viss tid för att vi ska få matro, men att man sen får lämna eller ta fram något att plocka med. C-kategorin I den här kategorin sätter vi sådant som är mindre viktigt. Det kan handla om att - barnet vill välja en viss tröja, trots att den är lite smutsig - att tänderna ska borstas efter bokläsningen istället för före Märker man som förälder att det blir mycket tjat och tillrättavisningar i perioder kan det vara lönt att sänka kraven på mindre viktiga saker och placerar dem här, i kategori C. Det lär sig barnen med hjälp av ABC-metoden Med hjälp av ABC-metoden lär sig barnen att vissa saker, situationer och beteenden inte kommer att vara förhandlingsbara, som att bältet ska vara på i bilen. Hur det ska gå till kan ibland vara förhandlingsbart, men att det ska ske är det inte. När vi visar barnen att vi är beredda att lyssna på dem, ställa rimligt höga krav på dem, tro på deras förmåga men också vara beredda att låta dem ge sina argument och visa vad de tycker, lär de sig att vi inte sätter regler "bara för att" utan att det görs med omsorg. De lär sig också problemlösning, att vara kreativa, att det går att hitta vägar fram tillsammans och vara flexibla i sitt sätt att tänka. Tips! Vill du läsa mer om ABC-metoden finns det mer att läsa i boken "Explosiva barn" av Ross W Greene. Lästips: Viljestarka barn och små fåglar i min hand