Att möta sitt barns känslor och behov - innebär att möta sina egna

Jag la upp den här bilden på mitt Instagramkonto igår. Inget väcker ju så starka och stora känslor i oss som våra barn, eller hur? Fina, vackra känslor. Ibland svåra. Den största kärleken, den största glädjen, den största oron. Det glada och fina innebär ju att det mesta lätt flyter på och vi kanske inte ens noterar hur mycket vi faktiskt påverkas av våra barn. När det däremot väcker exempelvis frustration när vi upplever att " inget funkar ", känner att vi inte räcker till eller att vi blir oerhört trötta av perioder med utbrott , eller mycket tjat - då är det bra att lägga det här på minnet.

Och att även vi har grundläggande behov som människor, även när vi är vuxna och föräldrar, kan bli extra viktigt att se och möta när det finns barn att ta hand om. Jag skrev lite om det här i inlägget Mothering the mother och om ett tillräckligt bra föräldraskap .

Att möta sitt barns behov och känslor är det viktigaste och mest värdefulla vi kan göra. Och det innebär att vi också kommer i kontakt med våra egna och att vi behöver möta även dem.

Vad väcker det för tankar i dig?