Trött, fin och hostig helg | Paulina Gunnardos blogg

Det har varit en trött helg. En fin helg. Solsken och en liten som lär sig cykla utan stödhjul. Snorigt, hostigt.. men febern har gått ner.

Kraft behöver finnas hela dagen för att ta hand om barn, även när man själv är trött och känner sig sjuk. I synnerhet till en som hittar på grejer hela tiden. Sånt där som inte alltid blir så bra, fast tanken är god. Kan själv osv.

Som när det nya sminket används för att bli katt, vi plötsligt har vattenlek i ett rum som inte är badrummet och det klättras i skåp. I ärlighetens namn har det blivit ett gäng trötta suckar i helgen, över allt som hinner hända inom loppet av några sekunder när man inte själv hinner hänga med.

Då behövs perspektiven. Det är mycket som inte är så himla farligt. Egentligen. Det spelar ju ingen större roll om det blir stökigt. Att middagen dröjer. Att sminket används för att bli en gullig katt. Läskigare är när det ska klättras i skåp och trillas ner. För det gjorde hon. Tack och lov gick det bra och jag stod precis intill.

Full rulle helt enkelt. Som vanligt. Och vilken tur, för vad tomt det hade varit annars. Hemskt tomt och tråkigt.

Har just klappat liten i pannan, draget fingrarna genom hennes hår och lyssnat på flera godnattsånger medan hon somnat. Suttit vid sängkanten hos stora. Svarat på frågor. Hållit handen på hennes arm medan hon somnat.

Lugnet har lagt sig. Fina älskade ungar. Nu välkomnar jag lite vardagsrutin igen och håller tummarna för en friskare vecka.